Rekordstort skuldberg i kommunerna

Kommunsektorns låneskuld rekordväxte förra året med 10 procent till 550 miljarder kronor. Kommuner och landsting bygger ut på högvarv och överskotten täcker inte investeringarna.

Tycker du att det här är intressant?

Den här artikeln publiceras i tidningen Dagens Samhälle. Du kan prova en gratis prenumeration här.

Vilken vecka som helst passerar Sverige 10 miljoner invånare. Inom åtta år har vi blivit ytterligare en miljon. Varenda en kommer att bo i kommuner och landsting och behöva sin del av välfärdstjänster, kommunikationer, bostäder, el, vatten, värme och fritidsanläggningar.

Befolkningsökningen är ett skäl till att kommunsektorn, inklusive bolagen, 2015 tan­gerade rekordåret 2014 och investerade för 133 miljarder kronor. Ett annat är tidens tand – fastigheter och anläggningar från förra gången Sverige byggde folkhem i högtempo har gett sitt bästa och måste ersättas eller renoveras.

Investeringsvågen finansieras i princip på tre sätt: med överskott, försäljningar eller lån. Försäljningarna har inte ökat, trots att pengar uppenbarligen behövs. Lånen växer däremot.

Kommunernas och landstingens koncerner ökade sin lånebörda med 48 miljarder kronor förra året till 550 miljarder, visar en färsk rapport från kommungemensamma kreditmarknadsbolaget Kommuninvest.

Landstingen står för mind­re än 9 procent av låneskulden, men andelen växer nu när flera driver stora sjukhusprojekt.

2015 lånefinansierade sektorn sina investeringar mer än tidigare, konstaterar Kommuninvest. Att kommunala bolag med förtjänstmöjligheter lånar är vanligt och rimligt. Lån i den rena kommunverksamheten är ovanligare.

– Många kommuner har en hög målsättning att egenfinansiera alla investeringar. Nu är behoven så stora att vi ser att kommuner frångår det en period, och det är inte så konstigt, säger Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest.

Tidigare har ­Kommuninvest skissat att den kommunala låneskulden dubbleras och når över 1 biljon (1 000 miljarder) till 2024. Just nu ser den takten ut att hållas, men Kommuninvest påpekar att osäkerheten i dag är mycket större. Men inte kring behoven.

– På kort och medellång sikt har investeringstrycket ökat, säger Mattias Bokenblom.

Däremot spås ekonomibekymmer – kostnadstrycket i alla verksamheter är högt och Sveriges Kommuner och Landsting blinkar med varningsljus för skattehöjningar och/eller resultatras.

– Hur kommer sektorn att agera? Kommer man att tillåta de externa lånen att öka,  eller anpassa sig mer och skjuta upp investeringarna? Vi vet inte än, konstaterar Mattias Bokenblom.

Än har kommunernas växande skuldberg inte bestraffats med stora räntekostnader. Tvärtom. De har minskat. Det extrema lågränteläget gör att räntekostnaderna i dag klart understiger vad de var för 8–10 år sedan.

Någon gång lär de stiga, påpekar Mattias Bokenblom men konstaterar samtidigt att politiska ledningar inte är omedvetna om det.

– Vi ser ändå att balansräkningen är mer på tapeten i dag i den politiska diskussionen. Man är medveten om att en för stor skuldsida ger en räntekänslighet, säger han.

Mattias Bokenblom, Kommuninvest.

Det är inte svårt att hitta en kommun eller ett landsting som befinner sig i en investeringsfas. En av de intensivaste är Trollhättans. På några få år har skulden vuxit från 3 till 5 miljarder kronor och gett kommunen en plats på tio-i-topp över kommunal låneskuld per invånare. Och mer lån ska det bli.

– Till 2026 är planen att de långfristiga lånen växer till cirka 11 miljarder, det är dramatiskt så sett, bekräftar ekonomichefen Dan Jonasson.

Det skulle – allt annat lika – placera Trollhättan på en dubbelt så hög låneskuld per invånare som någon annan.

Men skuldökningen är en del av en plan. Trollhättan ska växa. Stort. 57 000 invånare ska bli 70 000 till 2030. Politikerna är överens: 1 000–1 300 lägenheter, skolor, förskolor, cent­rumutveckling och förtätning.

Det kostar att bli så attrak­tiv. Resultaten kommer att vika. Från en bit över 100 miljoner i koncernen till cirka 60 miljoner. I en tid när överskott behövs mer än någonsin.

Viktigt blir att den rena kommunverksamheten klarar sina överskott. Målet är 1 procent av skatter och statsbidrag. ”Egentligen för lite”, menar ekonomichefen, som vill ha minst det dubbla.

Men budgeten de närmsta åren ser klart kärv ut. Den ekonomiska styrkan, soliditeten, i Trollhättans kommunkoncern faller enligt prognosen från 10 till 5 procent, inklusive pensionsskuld. Lågt – även om en del ligger lägre.

– Kalkylen blir räntekänslig, 1 procents ränteförändring betyder 100 miljoner, konstaterar Dan Jonasson.

– Vi har dragit konse­kven­serna. Vi kom­mer att få ta mer lån, vi blir sårbarare och vi tappar i ekonomisk styrka. Politikerna har sagt att det är ett pris man är beredd att betala för expansion och utveckling.

– Och det är genomförbart. Det är analysen, säger Dan Jonasson.

SKL:s chefsekonom ser varningstecken

Är kommuner och landsting tillräckligt noga med att hålla nere skulderna när man kan få plusränta för att låna? SKL:s chefsekonom, Annika Wallenskog, oroas över kommunsektorns allt större låneskulder. 

Annika Wallenskog.

Lånemarknaden ser inga problem, generellt är svenska kommuner mycket kreditvärdiga. Ratinginstituten delar ut betyg bara stater toppar. Så kan det verkligen finnas bekymmer med att låna lite mer nu när det verkligen behövs? Ja, menar Annika Wallenskog.

– Det finns en hel del varningstecken i det som händer nu, anser hon.

– Inom tio år tror Kommuninvest att skulden når 1 biljon. Det är helt tydligt att resultaten inte räcker för bibehållen soliditet och lånenivå, och man måste noga överväga var man hamnar.

Ränteläget är förstås oerhört attraktivt. Kommuner kan få betalt för att låna pengar till att bygga bra saker. Men räntan är ju inte noll eller lägre för alltid. Det kommunala uppdraget är däremot såvitt vi vet evigt. Långsiktighet är kärnvärde.

– Man måste diskutera mycket kring god ekonomisk hushållning, och sätta in räntekostnader och ränte­förändringar i perspektiv mot andra verksamhetskostnader. Jag funderar på om man är tillräckligt noggrann nu när det är så billigt att låna, säger Annika Wallenskog.

Snitträntan för alla lån i kommunsektorn i dag är 1,7 procent. Kommuninvest varnar i sin rapport för viss risk för fartblindhet i den situationen och att investeringsbudgetar riskerar bli för mycket önskelista och för lite prioriteringslista.

En annan aspekt är strategierna kommuner väljer för upplåning. För att få billigaste pris går man oftast på kort upplåning och kort räntebindningstid. Det medför större sårbarhet om marknaden svänger.

– Svenska kommuner är unika med korta lån och räntebindningar. I nuläget är det inga problem. Men det finns bara ett håll räntan kan gå åt, påpekar Annika Wallenskog.

Det här inlägget postades i EU Europa, Hot mot DEMOKRATI. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s