Aftonbladet: Lär av Trump och SD – så vinner ni röster

Lär av Trump och SD – så vinner ni röster

Debattören: Inget tycks rubba deras framgång – med rätt strategi går det att ändra

Det mest utpräglade särdraget i den främlingsfientliga kommunikationen är att den konsekvent lyfter fram påstådda risker med migration. Det är en framgångsrik väg – som borde anammas av oss som försvarare av alla människors lika värde, skriver Kristoffer Housset.

Det mest utpräglade särdraget i den främlingsfientliga kommunikationen är att den konsekvent lyfter fram påstådda risker med migration. Det är en framgångsrik väg – som borde anammas av oss som försvarare av alla människors lika värde, skriver Kristoffer Housset.Foto: BILDEN ÄR ETT MONTAGE

DEBATT. Donald Trumps valseger i USA, Brexit och Sverigedemokraternasframgångar under senare år har förvånat många. Återkommande skandaler och negativ publicitet verkar inte kunna rubba attraktionskraften i främlingsfientliga kampanjer.

Men varför är det så? En förklaring är att kommunikation som fokuserar på risker är starkt beteendepåverkande. Det kan motståndarna lära sig något av.

Med tanke på det totala misslyckande som främlingsfientlighetens motståndare upplevt under de senaste åren finns det all anledning att ta ett steg tillbaka och fundera över vad det är som går fel. Varför fungerar inte våra argument? Varför fungerar främlingsfientliga argument så bra?

En bra början är att analysera debatten ur ett beteendevetenskapligt perspektiv.

Kommunikation som bygger på beteendevetenskapliga metoder syftar till att påverka omedvetna beslut. Det ger större möjligheter att förändra människors beteenden än om du enbart kommer med rationella argument. Den här typen av metoder används bland annat framgångsrikt för att påverka människor att göra val som är bra för miljön.

Ett välkänt faktum inom beteendevetenskapen är att vi människor är mer angelägna om att undvika risker än att vinna fördelar. Det kallas för förlustaversion eller riskaversion. Beteendeekonomen Daniel Kahneman, som tilldelats Nobelpriset i ekonomi, menar att en möjlig förlust ofta värderas dubbelt så högt som en möjlig vinst.

Det mest utpräglade särdraget i den främlingsfientliga kommunikationen är att den konsekvent lyfter fram påstådda risker med migration. Det kan handla om hot om ekonomisk kollaps, hot om terrorism och brottslighet eller om hot om islamisering och sharialagar.

Den gemensamma berättelsen är att samhället som vi känner det håller på att gå förlorat på grund av ”främlingarna”. Berättelsen anknyter också till den mänskliga gruppdynamik som innebär att vi lätt delar in oss i grupper av ”vi” och ”dom”.

Trots att få människor har egen erfarenhet av hotet från ”främlingarna” gör vår riskaversion att många reagerar på risken och förändrar sitt beteende. Det kan exempelvis innebära att man i högre grad börjar ge uttryck för främlingsfientliga uppfattningar.

Och ett sätt att ge uttryck för det är hur man väljer att rösta.

Den mänskliga riskaversionen gör alltså att främlingsfientliga argument är starkt beteendepåverkande. I ljuset av det är det inte så konstigt att de återkommande skandaler som exempelvis drabbat Sverigedemokraterna eller Donald Trump inte gett några större opinionsmässiga effekter.

Främlingsfientlighetens kritiker använder å andra sidan en argumentation som främst talar till det medvetna och rationella. Det handlar oftast om mänskliga rättigheter, solidaritet och tolerans.

Problemet är att även om många självklart håller med om alla de argumenten så påverkar de inte våra beteenden lika lätt som de främlingsfientliga argumenten.

Slutsatsen är att även försvarare av alla människors lika värde har mycket att vinna på att ha med ett beteendevetenskapligt perspektiv i sin kommunikation. Det kan exempelvis innebära att tydligare lyfta fram de betydande riskerna för det svenska samhället med en främlingsfientlig politik.

Ett par möjliga argument som skulle kunna lyftas fram är att vi står inför en välfärdskollaps om vi stoppar invandringen eftersom vi blir allt färre som ska försörja en allt äldre befolkning. Ett annat är att främlingsfientligheten hotar den mellanmänskliga tilliten vilket riskerar att allvarligt skada den svenska ekonomin.

Att Donald Trump och Sverigedemokraterna bedriver en effektivt beteendepåverkande kommunikation kan förstås vara nedslående för oss som är anhängare av alla människors lika värde. Samtidigt är framgångarna ett tydligt bevis på att det går att förändra människors beteenden med ett systematiskt opinionsbildande arbete.

Med rätt strategier går det att vända utvecklingen.

Kristoffer Housset, pr-konsult, Westander Politik och Opinion

Det här inlägget postades i EU Europa, Hot mot DEMOKRATI, Islamister / Jihadister, Islamska Staten. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s