Riksbanken fortsätter varna för hushållens skuldsättning

Riksbanken fortsätter varna för hushållens skuldsättning

Stefan Ingves. Foto: TT

Av VIKTOR MÖLNE
Publicerad: 23 november 2016, 13:19
I sin färska stabilitetsrapport varnar Riksbanken återigen för hushållens växande skulder och pekar bland annat på ett skuldkvotstak som en möjlig åtgärd. Riksbanken passade även på att höja ett varningens finger för det svenska banksystemets sårbarhet.
Bostadspriserna och hushållens växande skuldberg fortsätter att vara en nagel i ögat för Riksbanken. I sin senaste stabilitetsrapport pekar centralbanken på att bostadspriserna återigen ser ut att ha börjat öka snabbare efter en mer dämpad prisökningstakt under våren.

”Åtgärder är särskilt angeläget i ett läge där låga räntor bidrar till fortsatt stigande bostadspriser och allt högre skuldsättning. Det behövs en kombination av olika åtgärder, inom flera olika politikområden. Framförallt krävs åtgärder som hanterar orsakerna till att skuldsättningen ökar”, skriver Riksbanken.
”Det behövs därmed åtgärder som förbättrar bostadsmarknadens funktionssätt och en översyn av beskattningen av bostäder. En möjlig makrotillsynsåtgärd är att införa ett skuldkvotstak som begränsar hur mycket ett hushåll får låna i relation till sin inkomst”, fortsätter Riksbanken.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen har tidigare flaggat för att ett skuldkvotstak är nästa möjliga åtgärd om utvecklingen går åt fel håll, men att myndigheten först vill utvärdera amorteringskravets effekter.

Amorteringskravet leder till ”partnerfängelser”
En ljusglimt i skulddiskussionen är att hushållens låneökningstakt landade på 7,1 procent i årstakt under det tredje kvartalet. Detta var 0,2 procentenheter lägre än under det andra kvartalet och den första gången sedan det fjärde kvartalet 2012 som den årliga tillväxttakten på hushållens lån minskade. Det visar SCB:s senaste sparbarometer.

Det är dock inte enbart hushållen som får sig en känga av Riksbanken som även varnar för det svenska banksystemets sårbarhet.
Riksbanken pekar bland annat på de svenska storbankerna tar betydande strukturella likviditetsrisker då de har en stor andel bolån med lång löptid samtidigt som de har en relativt hög andel kort marknadsfinansiering vilket innebär att de måste förnya sin finansiering under bolånens löptid.

Även storbankernas exponering mot likviditetsrisker i andra valutor lyfts fram och Riksbanken anser att FI bör ställa krav på likviditetstäckningsgrad i samtliga väsentliga valutor.

Stigande marginaler på bolån
Riksbanken upprepar även sin åsikt att det behövs ett bruttosoliditetskrav för att säkerställa att bankerna har tillräckligt med kapital.

”Finansinspektionen bör därför snarast införa ett bruttosoliditetskrav som ett komplement till de riskvägda kapitalkrav som redan finns. Kravet bör sättas till 5 procent från 2018”, skriver Riksbanken i rapporten.
VIKTOR MÖLNE
viktor.molne@di.se

Det här inlägget postades i EU Europa, Hot mot DEMOKRATI, Världsekonomin. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s