Geert Wilders Slutliga Uttalande Rättegången mot Honom

Herr talman, ledamöter av domstolen,

När jag bestämde mig för att tala till er här idag, genom ett slutligt uttalande i denna rättegång mot yttrandefriheten, reagerade många med att säga till mig att det skulle vara lönlöst. Att ni, domstolen, redan har bestämt domen sedan en tid tillbaka. Att allt pekar på att ni redan har dömt mig. Och kanske är det sant. Hursomhelst, nu är jag här. För jag ger aldrig upp. Och jag har ett meddelande till er och till Nederländerna.

Under flera århundraden har Nederländerna varit en symbol för frihet.

När man talar om Nederländerna nämner man frihet. Och detta är även sant, kanske särskilt för de som har en annan åsikt än etablissemanget; oppositionen. Och vår viktigaste frihet är yttrandefriheten.

Vi, holländarna, säger vad som ligger oss varmt om hjärtat. Och det är precis detta som gör vårt land framstående. Yttrandefriheten är vår stolthet.

Och detta, just detta, står på spel här idag.

Jag vägrar tro att vi helt enkelt håller på att offra denna frihet. För vi är holländska. Det är därför vi aldrig håller tillbaka våra ord. Och det kommer jag själv aldrig göra heller. Och det är jag stolt över. Ingen kommer att kunna tysta ned mig.

Vidare, ledamöter av domstolen, för mig personligen är yttrandefriheten den enda frihet jag fortfarande har. Varje dag påminns jag om detta. Ta denna morgon till exempel. Jag vaknade upp i ett skyddat hus. Jag klev in i en bepansrad bil och eskorterades till denna rättssal med hög säkerhetsnivå i Schiphol. Livvakterna, de blå blinkande lamporna, sirenerna. Varje dag. Det är ett helvete. Men jag är också intensivt tacksam för det.

För de skyddar mig, de håller mig bokstavligt talat vid liv, de garanterar mig den sista lilla biten frihet jag har kvar: min yttrandefrihet. Friheten att åka till platser och tala om mina ideal, mina idéer om att göra Nederländerna – vårt land – starkare och säkrare. Efter tolv år utan frihet, efter att jag, av säkerhetsskäl, har bott med min fru i baracker, fängelser och skyddade boenden vet jag vad brist på frihet innebär.

Jag hoppas innerligt att detta aldrig kommer att hända er, ledamöter av domstolen. Att ni, till skillnad från mig, aldrig kommer att behöva skyddas på grund av islamistiska terrororganisationer som al-Qaeda, talibanerna och ISIS, och oräkneliga muslimer som vill döda er. Att ni inte längre kommer att få tömma er egen brevlåda, måste bära skottsäker väst på möten och att poliser vaktar dörren när ni behöver gå på toaletten. Jag hoppas att ni slipper detta.

Men om ni skulle uppleva detta skulle ni – oavsett hur mycket ni än motsätter er mina åsikter – kanske förstå att jag inte kan hålla tyst. Att jag inte borde hålla tyst. Att jag måste tala. Inte bara för mig själv utan också för Nederländerna, vårt land. Att jag måste använda den enda frihet jag fortfarande har för att skydda vårt land. Mot islam och mot terrorism. Mot invandring från islamiska länder. Mot det enorma problemet med marockaner i Nederländerna. Jag kan inte hålla tyst om det; jag måste tala. Det är min plikt; jag måste adressera det, jag måste varna för det, jag måste föreslå lösningar för det.

Jag blev tvungen att offra min frihet för detta och jag kommer att fortsätta. Alltid. De som vill stoppa mig kommer att få mörda mig först.

Så här står jag framför er. Ensam. Men jag är inte ensam. Min röst talar för många. År 2012 röstade nästan 1 miljon holländare på mig. Och de kommer att bli många fler den 15e mars.

Enligt den senaste opinionsundersökningen kommer vi snart ha två miljoner väljare. Ledamöter av domstolen, ni känner dessa människor. Ni möter dem varje dag. Så många som en av fem holländska medborgare hade röstat på Frihetspartiet idag. Kanske din egen chaufför, din trädgårdsmästare, din läkare eller din hemhjälp, registratorns flickvän, din sjukgymnast, sjuksköterkan på dina föräldrars äldreboende, eller bagaren i ditt kvarter. De är vanliga människor, vanliga holländare. Folket jag är så stolt över.

De har valt mig för att tala å deras vägnar. Jag är deras talesman. Jag är deras representant. Jag säger vad de tänker. Jag talar för dem. Och det gör jag med bestämdhet och passion. Varje dag, inklusive här idag.

Så glöm inte att när ni dömer mig dömer ni inte bara en enskild man utan miljontals män och kvinnor i Nederländerna. Ni dömer miljontals människor. Människor som håller med mig. Människor som inte kommer förstå en fällande dom. Människor som vill ha deras land tillbaka, som är trötta på att inte bli lyssnade till, som håller yttrandefriheten varmt om hjärtat.

Ledamöter av domstolen, ni dömer Nederländernas framtid. Och jag säger till er: om ni ger mig en fällande dom, ger ni den också till halva Nederländerna. Och många holländare kommer att förlora det sista unset av tillit till rättsstaten.

Geert Wilders i rättssalen, 23e november, 2016. (Bildkälla: NPO Nieuws videoskärmdump)

Naturligtvis borde jag inte ha utsatts för denna absurda rättegång. För detta är en politisk rättegång. Det är en politisk rättegång för att politiska sakfrågor bör debatteras i parlamentet och inte här. Det är en politisk rättegång för att andra politiker – mestadels från regeringspartier – som talat om marockaner inte har åtalats. Det är en politisk rättegång för att rätten tvingas avgöra en politisk match med en oppositionsledare man inte kan besegra i parlamentet.

Denna rättegång, herr talman, den stinker. Den hade varit passande i Turkiet eller i Iran, där de också kallar oppositionen till rättssalen. Det är en charad, en förlägenhet för Nederländerna, ett hån mot rättsstaten.

Och det är dessutom en orättvis rättegång eftersom en av er – Mrs. van Rens – tidigare kommenterade negativt om mitt partis politik och den framgångsrika utmaningen i den tidigare Wildersrättegången. Nu kommer hon att döma mig.

Vad har jag egentligen gjort för att förtjäna denna travesti? Jag har talat om färre marockaner på en marknad och jag har ställt frågor till PVV-medlemmar under ett kampanjevenemang. Och det gjorde jag, ledamöter av domstolen, för att vi har ett enormt problem med marockaner i detta land. Och nästan ingen vågar tala om det eller vidta några ordentliga åtgärder. Mitt parti har ensamt talat om detta problem i flera år.

Titta bara på de senaste veckorna: Marockanska lycksökare utför stölder och rån i Groningen, missbrukar vårt asylsystem, och marockanska ungdomar terroriserar hela områden i Maassluis, Ede och Almere. Jag kan ge tiotusentals andra exempel – nästan alla i Nederländerna känner dem eller har personligen upplevt obehag av kriminella marockaner. Om du inte känner dem bor du i ett elfenbenstorn.

Jag säger er detta: Om vi inte längre på ett ärligt sätt kan bemöta problemen i Nederländerna, om vi inte längre får använda ordet ”utlänning”, om vi, holländarna, plötsligt är rasister för att vi vill att Svarte Petter ska förbli svart, om vi bara förblir ostraffade om vi vill ha fler marockaner och annars dras inför rätta i en brottsmålsdomstol, om vi offrar vår svårvunna yttrandefrihet, om vi använder domstolarna för att tysta ned en oppositionspolitiker som hotar att bli premiärminister, då är detta vackra land i farozonen. Detta är oacceptabelt, för vi är holländska och detta är vårt land.

Återigen, var i hela friden har jag gjort för fel? Hur kan det faktum att jag står här som brottsmisstänkt, som om jag hade rånat en bank eller begått ett mord, berättigas?

Jag talade bara om marockaner på en marknad och ställde en fråga på ett valnattsmöte. Och vem som helst som har den minsta förståelse för politik vet att valnattsmöten i alla partier består av politiska tal fulla av slogans, slagord och av att få ut det mesta möjliga av retorikens lagar. Det är vårt jobb. Det är så det fungerar inom politiken.

Valnätter är valnätter, med retorik och politiska tal; inte universitetsföreläsningar i vilka varje paragraf granskas i 15 minuter från sex olika synvinklar. Det är helt enkelt galet att den offentliga åklagaren nu använder detta emot mig, som om man skulle beskylla en fotbollsspelare för att göra ett hattrick.

Jag sade sannerligen på marknaden, i det vackra Haag-distriktet i Loosduinen: ”om möjligt färre marockaner”. Notera att detta inträffade några minuter efter att en marockansk dam sade till mig att hon skulle rösta på PVV för att hon var trött på obehaget marockanska ungdomar orsakar.

Och på valnatten började jag med att fråga PVV-publiken ”Vill du ha mer eller mindre EU?”, och jag förklarade då inte i detalj varför svaret kanske skulle bli mindre. Detta för att vi måste återvinna vår suveränitet och återinföra kontrollen över våra egna pengar, våra egna lagar och våra egna gränser. Det sade jag inte.

Sedan frågade jag publiken ”Vill du ha mer eller mindre Arbetarpartiet?”. Och återigen förklarade jag inte varför svaret kanske skulle bli mindre. Detta för att de är de största av kulturella relativister, medvetet blinda och islamkramande fegisar i parlamentet. Det sade jag inte.

Och sedan frågade jag ”Vill du ha fler eller färre marockaner?”, och återigen förklarade jag inte varför svaret kanske skulle bli mindre. Detta för att människor av marockansk nationalitet är överrepresenterade i Nederländerna vad gäller brott, bidragsberoende och terror. Och att vi vill uppnå detta genom att utvisa kriminella av marockansk nationalitet efter att beröva dem deras holländska nationalitet genom en striktare immigrationspolicy och en aktiv frivillig repatrieringspolicy. Förslag som vi utformat i vårt valmanifest från dagen då jag grundade Frihetspartiet.

Jag förklarade detta i flera intervjuer på nationell tv, både mellan uttalandet på marknaden och på valnatten, såväl som på valnatten några ögonblick efter att jag hade ställt de tidigare nämnda frågorna. Det är extremt illvilligt och felaktigt av den offentliga åklagaren att vilja bortse från detta sammanhang.

Äckliga – jag har inga andra ord för dem – är handlingarna som utförts av andra politiker; inklusive den man som under några kommande månader fortfarande kan kalla sig för premiärminister. Deras, och speciellt hans, handlingar efter tidigare nämnda valnatt beskaffade en riktig förföljelse, en häxjakt. Regeringen skapade en atmosfär i vilken de skulle behöva dras inför rätta.

Premiärminister Rutte sade till och med till små barn under ungdomsnyheterna att jag ville utvisa dem och försäkrade dem sedan om att detta inte skulle inträffa. Som om jag hade sagt något sådant. Det är nästan omöjligt att uppföra sig mer illvilligt och felaktigt.

Men den dåvarande ministern för säkerhet och rättvisa – som, och detta bör noteras, är den politiska chefen för den offentliga åklagaren – kallade mina ord äckliga och krävde till och med att jag skulle ta dem tillbaka. Ett krav av justitieministern; man behöver inte heta Einstein för att begripa vad som kommer hända härnäst, vad den offentliga åklagaren kommer att göra, om man inte rättar sig efter justitieministerns krav.

Inrikesministern och vice-premiärministern kommer även de från Arbetarpartiet och uttryckte sig på liknande sätt. Kort sagt gav regeringen den offentliga åklagaren inget annat val än att åtala mig. Därav är befälen av rättvisan i denna rättegång inte några representanter för en självständig offentlig åklagare utan medbrottslingar till denna regering.

Herr talman, eliten förenklade också klagomålen mot mig. Med förtryckta anmälningsblanketter som fördes till moskén av polisen. I vilka, och detta bör noteras, polisen ibland sade att de också var av åsikten att mina uttalanden var oacceptabla.

Och ett urval vi gjort visade att några klagomål var resultatet av rent bedrägeri, skrämsel och inflytande. Folk trodde att de skulle rösta; de visste inte ens mitt namn, förstod inte vad de skrev under på eller förklarade att de inte kände sig diskriminerade mot av mig alls.

Någon sade att vid As Soenah-moskén, bara efter fredagsbönerna, gjordes det 1200 klagomål för att de trodde att det var ett val. Det fanns inga parader ledda av borgmästare eller rådmän, som i Nijmegen, där CDA-borgmästare Bruls äntligen kunde visa upp hans djupt rotade hat mot PVV. Polisen hade särskilt långa öppettider, bjöd på kaffe och te, det fanns dansande och sjungande marockaner som var ackompanjerade av ett riktigt Oompah-band framför polisstationen. De ställde till med en stor fest.

Men under tiden visade två opinionsundersökningar, en utförd av PVV och den andra av De Volkskrant, att förutom regeringen och medieeliten håller 43 % av det holländska folket, runt 7 miljoner personer, med mig. De vill ha färre marockaner. Ni kommer att få mycket att göra om den offentliga åklagaren kommer att dra alla dessa 7 miljoner människor inför rätta.

Folk kommer aldrig förstå att andra politiker – särskilt från regeringspartier – och statstjänstemän som har talat om marockaner, turkar och till och med PVV-medlemmar, lämnas i fred och åtalas aldrig av den offentliga åklagaren.

Som partiledaren för Arbetarpartiet, Samsom, som sade att marockanska ungdomar har monopol på etniskt plågoris.

Eller Arbetarpartiets ordförande, Spekman, som sade att marockaner borde bli förnedrade.

Eller Arbetarpartiets rådman, Oudkerk, som talade om j*vla marockaner.

Eller premiärminister Rutte, som sade att turkar borde dra åt skogen.

Och polischefen Joop van Riessen då, som sade om mig på tv – jag citerar bokstavligen: ”I grund och botten kan man känna sig benägen att säga: låt oss döda honom, bara bli av med honom nu så dyker han aldrig upp igen”?

Och i referens till PVV-väljarna uttalade van Riessen följande: ”Dessa personer måste deporteras, de hör inte längre hemma här”. Slut citat. Polischefen sade att det var en normal reaktion att döda Wilders. Detta är hat, herr talman, rent hat – och inte från oss utan mot oss. Och den offentliga åklagaren åtalade inte herr van Reissen.

Men den offentliga åklagaren åtalar mig ändå. Och kräver en fällande dom baserad på meningslösa argument om ras och koncept som inte längre finns i lagen. Den anklagar och misstänker mig för att ha förolämpat en grupp och för anstiftan till hat och diskriminering baserat på ras. Hur mycket galnare kan det bli? Ras. Vilken ras?

Jag talade och ställde en fråga om marockaner. Marockaner är ingen ras. Vem har hittat på detta? Ingen förstår att marockaner plötsligt har blivit en ras. Detta är rent nonsens. Ingen enskild nationalitet är en ras. Belgarna är ingen ras, amerikaner är ingen ras. Sluta upp med detta nonsens, säger jag till den offentliga åklagaren. Jag är inte rasist och det är inte mina väljare heller. Hur vågar du föreslå det? Felaktigt förtal av miljontals människor om att de är rasister.

43 % av holländarna vill ha färre marockaner, som jag redan nämnt. De är inga rasister. Sluta förolämpa dessa människor. Varje dag upplever de det enorma problemet med marockaner i vårt land. De har rätt till en politiker som inte är rädd att nämna problemet med marockaner. Men varken de eller jag bryr oss om huruvida någon är svart, gul, röd, grön eller violett.

Jag säger till er: om ni dömer någon för rasism när han inte har något emot raser, då underminerar ni rättsstaten, då är den bankrutt. Ingen i detta land kommer att förstå det.

Och nu använder den offentliga åklagaren också det vaga konceptet ”intolerans”. Ännu en dumhet. Det subjektiva ordet tolerans är däremot inte omnämnt i lagen. Och vad i hela fridens namn är intolerans? Kommer ni att bestämma det, ledamöter i domstolen?

Det är inte upp till er att bestämma det. Inte heller är det upp till högsta domstolen eller ens europeiska domstolen. Lagen i sig måste bestämma vad som är straffbart. Vi, representanterna, är valda av folket för att bestämma klart och tydligt för alla vad som är straffbart och inte enligt lagen.

Det är inte upp till domstolen. Nu bör inte bestämma det, och absolut inte baserat på sådana subjektiva koncept, som uppfattas på olika sätt av olika människor och enkelt kan missbrukas av eliten för att bannlysa oppositionens ovälkomna åsikter. Påbörja inte detta, säger jag er.

Herr talman, ledamöter i domstolen,

Våra förfäder kämpade för frihet och demokrati. De led, många offrade sina liv. Våra friheter och vår rättsstat har vi dessa hjältar att tacka för. Men den viktigaste friheten av alla, grundpelaren i vår demokrati, är yttrandefriheten. Friheten att tycka vad man vill och att säga vad man tycker.

Om vi förlorar denna frihet, förlorar vi allt. Då upphör Nederländerna att existera; då är alla ansträngningar från de som led och kämpade för oss värdelösa. Från frihetskämparna för vår självständighet i det gyllene århundradet till motståndshjältarna i Andra Världskriget. Jag ber er: Hedra deras tradition. Stå upp för yttrandefriheten.

Genom att be om en fällande dom ber den offentliga åklagaren, som en medbrottsling till den etablerade ordningen, regeringens marionettdocka, om att tysta ned en oppositionspolitiker. Och därigenom tysta ned miljontals holländare. Jag säger er: Problemen med marockanerna kommer inte att lösas på detta vis, utan de kommer bara att öka.

För folk kommer hellre vara tysta och säga mindre för att de är rädda för att bli kallade rasister, för de är rädda för att bli dömda. Om jag döms, då kommer alla som säger något om marockaner vara rädda att bli kallade rasister.

Herr talman, ledamöter i domstolen, jag avslutar med följande.

En världsomfattande rörelse håller på att framkomma som gör slut på elitens politiskt korrekta lära och deras underordnade media.

Det har bevisats av Brexit.

Det har bevisats av valet i USA.

Det håller på att bevisas i Österrike och i Italien.

Det kommer att bevisas nästa år i Frankrike, Tyskland och Nederländerna.

Händelsernas förlopp kommer att ta en ny vändning. Medborgarna tolererar det inte längre.

Och jag säger er, kampen mellan eliten och folket kommer att vinnas av folket. Ni kommer inte heller kunna stoppa detta här utan ni kommer istället att accelerera det. Vi kommer att segra, det holländska folket kommer att segra och det kommer att bli ihågkommit vem som stod på rätt sida i historien.

Det sunda förnuftet kommer att segra över politiskt korrekt arrogans. För överallt i väst ser vi samma fenomen.

Frihetens röst kan inte fängslas; den ringer som en klocka. Överallt säger fler och fler vad de tycker. De vill inte förlora sitt land, de vill inte förlora sin frihet.

De kräver politiker som tar dem på allvar, som lyssnar på dem, som talar för dem. Det är en genuin demokratisk revolt. Förändringens och förnyelsens vindar blåser överallt. Inklusive här, i Nederländerna.

Som jag sa:

Jag står här å miljontals holländska medborgares vägnar.

Jag talar inte bara för mig själv.

Min röst är många andras röst.

Därför ber jag er, inte bara å mina egna vägnar, utan å alla dessa holländska medborgares vägnar:

Frikänn mig! Frikänn oss!

Geert Wilders är medlem i det holländska parlamentet och partiledare för Frihetspartiet (PVV).

Det här inlägget postades i EU Europa, Hot mot DEMOKRATI, Islamister / Jihadister, Islamska Staten. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s