Israelisk tankesmedja bekräftar Turkiets roll i den nya islamismens expansion

Israelisk tankesmedja bekräftar Turkiets roll i den nya islamismens expansion

Turkiet (Wikimedia commmons), IRGC samt Muslimska Brödraskapet. Montage
  •  Fredag 17 Apr 2020

E-post761

En israelisk rapport från tankesmedjan BESA styrker det som Ledarsidorna tidigare publicerat. Närmandet mellan den shia- och sunnimuslimska islamismen är en allt starkare trend och där Turkiet nu klivit fram som enande, samordnande och möjliggörande kraft.

Det har tidigare funnits stora skillnader inom islamismen. Å ena sidan den traditionellt utltraortodoxa wahhabismen som senare kom att utveckla salafismen med en historia från mitten av 1800-talet. Å andra sidan dagens hybrider där de tidigare konfliktytorna mellan shia och sunni nu suddas ut och skapar förutsättningar för de två inriktningarna att inte bara klarar av att samexistera utan även tillsammans driva ett heligt krig mot omvärlden. Sida vid sida med samma mål. Det nya kalifatet.

Dagens moderna islamism föddes i två olika miljöer. Den ena, den som representeras av det sunnimuslimska Muslimska brödraskapet växte fram under 1930-talet och kom att samverka och influeras av nazismen. Det tyska nazistpartiet NSDAP gick under i samband med andra världskrigets slut, den muslimska delen av denna gemensamma fascistiska rörelse överlevde och är idag etablerad i praktiken i hela världen. I vissa länder, som i Sverige, har denna idéinriktning med framgång etablerat sig i bland annat regeringskansliet och statliga myndigheter. Utrikesdepartementet är ett sådant exempel där Brödraskapet har starkt inflytande, en annan myndighet är Myndigheten för stöd till trossamfund, SST samt Uppsala Universitet.

I andra länder, som Turkiet är Brödraskapet i praktiken en del av regeringsunderlaget. Turkiska AKP med president Recep Tayyip Erdogan har utvecklats till ett öppet nationalistiskt islamistiskt parti med mycket vänskapliga sympatier för Brödraskapet. Turkiet återkommer som hub, eller mötesplats, för Brödraskapets möten och konferenser av olika slag.

Den andra delen av denna rörelse är den shiamuslimska. Denna uppstod i Paris i vaket efter studentrevolten 1968. I Paris befann sig en mot shahen av Iran, Mohammed Reza Phalavi, oppositionell rörelse med marxistiska inslag samtidigt som Ayatollah Khomeini med sina anhängare hade valt Paris som tillflyktsort i exil. Ali Shariati brukar betecknas som den iranska revolutionens ideolog som banade vägen för ayatollah Khomeinis maktövertagande 1979. 

ALI SHARIATI

Ali Shariati (1933-1977) var en aktiv iransk muslimsk intellektuell, islamist och son till mullan Aqa Muhammad Taqi Shariati. Ali Shariati anses vara bland de mest inflytelserika intellektuella i 1900-talets Iran[ och har kallats ”den iranska revolutionens ideolog”.  Shariati hade en doktorsexamen i iranistik vid Sorbonne. Under sin vistelse i Paris, började Shariati samarbeta med den algeriska nationella befrielserörelsen FLN 1959.

Shariatis verk var starkt influerade av den ”tredje världen”-ideologi han stött på som student i Paris. Han försökte förena idéer om att klasskamp och revolution skulle medföra ett rättvist och klasslöst samhälle med islamiska, delvis fundamentalistiska reformationsidéer som också präglat hans tänkande. Han sägs också ha fört vidare Jalal Al-e Ahmads idé om Gharbzadegi och gett den ett ”livligt och inflytelserikt andra liv.”

Gharbzadegi är en term som omväxlande översätts som ”västförgiftning”, ”västslagenhet”, ”västitit”, ”euromani”, eller ”occidentosis”. Den används för att hänvisa till förlust av iransk kulturell identitet genom antagande och imitation av västerländska modeller och västerländska kriterier i utbildning, konst och kultur, samt genom omvandling av Iran till en passiv marknad för västerländska varor och en bricka i västlig geopolitik.

Shariati försökte att omsätta dessa idéer till shiitiska kulturella symboler som iranier kunde relatera till. Han ansåg att shiiterna inte bara kan invänta återkomsten av den tolfte imamen, utan att man aktivt bör arbeta för att påskynda hans återkomst genom att kämpa för social rättvisa ”även till den grad att man omfamnar martyrskapet” eller jihad.

Heligt krig.

I en svensk kontext utvecklades post-marxismen, med dess apologetiska förhållningssätt till religon, i kretsarna kring forna Broderskapsrörelsen, idag Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, men även i kretsarna kring Pierre Schori, Jan Guillou och Carl Henrik Grenholm, den senare idag professor emeritus i teologi. Grenholm lät förstå i tidningen Broderskap, nummer 10/1971, att

”Palestinierna önskar utplåna Israel som stat, vill helt krossa Israel. Detta är helt riktigt – och det är en målsättning vi bör stödja.”

Grenholm var professor i etik vid Uppsala universitet 1992–2013 samt även präst i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans, och även Teologiska institutionen vid Uppsala universitet har kommit att påverkas starkt av Grenholms synsätt.

Till Teologiska institutionen är idag Nathan Söderbloms professur kopplad. Den innehas av Mattias Gardell, enligt sig själv uttalad marxist som dokumenterat har nära relationer med bland annat Rashid Musa och studieförbundet Ibn Rushd. Musa är ordförande för Sveriges Unga Muslimer, SUM som i sin tur tillsammans med Ibn Rushd ingår som en av det sunnimuslimska Muslimska brödraskapets mer tongivande nätverksorganisationer. SUM förlorade 2019 rätten till statsbidrag från MUCF då de inte uppfyllde demokratikriterierna.

Mer läsning: Muslimska brödraskapet ingår samarbete med iranska Revolutionsgardet

Det antiimperialistiska i marxismen kom i ett postmarxistisk derivat att även omfatta religiösa vanföreställningar. Som den antisemitism som finns i kanske framför allt mullornas Teheran och inom Muslimska Brödraskapet. 

Ett av resultaten av närmandet mellan shia- respektive sunniislamism är att Turkiets Recep Tayip Erdogan kunnat bilda en pakt mot kurderna tillsammans med de shiamuslimska mullorna i Teheran. Förutsättningarna aldrig varit så goda som nu. Odlade sedan mer än 40 år tillbaka.

Detta har fått konkreta resultat. Iran och Turkiet, som trots till synes olikartade ideologier och som konkurrerar med sina långsiktiga geopolitiska mål har samarbetat om en strategi för att motverka den växande kurdiska drivkraften för autonomi i båda länderna och i Syrien. Turkiet har också underlättat ett system för penningtvätt för olja-för-guld med Iran för att kringgå sanktioner sedan minst 2012.

Tidigare har Middle Eastern Forum åskådliggjort detta men nu har även Israel uppmärksammat denna trend. I en rapport från den israeliska tankesmedjan BESA, Begin Sadat Center for Strategic Studies förs ett antal exempel fram hur Iran och Turkiet samarbetat i flera fall av politiska mord och även gemensamt arbetat för relationerna att underlätta Iranska revolutionsgardets ombud Hezbollahs kontakter med Polisario i Västsahara. 

Den nya islamismen, hybriden mellan postmarxism och bokstavstrogen islam samt den av nazisterna influerade islamismen genom Muslimska brödraskapet raserar alla de murar som tidigare funnits mellan shia- och sunniislam.

Under Turkisk ledning.

Detta inlägg publicerades i EU Europa, Hot mot DEMOKRATI, Islamister / Jihadister, Islamska Staten, Shia islam, Sunni islam, Turkiet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s