Kurderna är fler än palestinierna, har eget språk och egen kultur vilket inte palestinierna har. Dessutom har det funnits en fri Kurdisk stat innan andra världekriget. Det har aldrig funnits en palestinsk stat. Men ändå får kurderna ingen uppmärksamhet i media fast det dödas många gånger fler kurder än palestinier. Kurderna är ointressanta för media eftersom Israel inte kan beskyllas för deras svåra situation.
Kurdistan är ett statsövergripande område med omstridd utbredning, som består av områden i sydöstra Turkiet, norra Irak, nordvästra Iran, nordöstra Syrien samt västra Armenien. Området består till överväldigande delen av en kurdisk befolkning. Trots kurdernas mångåriga kamp för en egen nation har Kurdistan aldrig erkänts som en suverän stat.
Antalet etniska kurder boende i den nationsövergränsande regionen uppskattas till cirka 37 240 000 med fördelningen:
- Turkiet: ca 19 miljoner (25 %)
- Iran:ca 10 miljoner (14 %)
- Irak: ca 6 miljoner (20 %)
- Syrien: ca 2 miljoner (9 %)
- Azerbajdzjan: ca 180 000 (2 %)
- Armenien: ca 60 000 (2 %)
- I diaspora: ca 3 miljoner (8 %)
Även om etniska kurder är majoritetsbefolkning i denna nations övergränsande region bebos de även av perser, araber och turkar m.m. Kurderna har likt många etniska grupper utvandrat till andra länder på grund av fattigdom, krig och arbetslöshet
Dagens kurdiska självstyre
I norra Irak har kurderna sedan år 1991 haft självstyre. Idag utgör regeringen av partierna PDK och PUK och benämns KRG (Kurdistan Regional Government[18]) som är ett regionalt självstyre med president Massoud Barzani, son till Mustafa som omnämndes i Mahabadrepublikkapitlet.
Kurdernas situation i Turkiet
- Yttrandefrihet är väldigt begränsat i Turkiet. Massrättegångar och förföljelse på kurdisk civilbefolkningen,kurdiska politiker och författare är ett faktum.
- Det är förbjudet att prata kurdiska i offentliga platser och kurdiska språket får varken undervisas eller användas i utbildningen såsom turkiska medborgares modersmål.
- Kurdernas högtid newroz får inte firas.
- Kurdiska personnamn får visserligen idag väljas, men det förutsätter att familjerna använder det turkiska alfabetet vilket i praktiken omöjliggör för kurder att ge sina barn kurdiska namn. Detta då många kurdiska namn innehåller de förbjudna bokstäverna Q, X och W som saknas i det turkiska alfabetet.
- Kurdernas existens och rättigheter är inte erkända och grundlagsskyddade vilket i sin tur ger möjlighet till godtycke inom offentlig förvaltning.
- Fortfarande finns ingen kurdisk representation i förhandlingar mellan EU och Turkiet.
Religion
Kurderna tillhör flera olika religioner. De minsta grupperingarna är yarsanism, alevism och jezidism. Det finns många kurder som är judar och kristna, men de flesta kurdiska troende är sunnimuslimer. Feylikurderna är oftast shiamuslimer.
Vad händer i Mellanöstern, USA och Kina idag? 